Sitter nu ensam på verandan till hotellrummet. Det känns lite sådär konstigt. Likt som något ska hända. Jag vet att något kommer hända. Vi åker hem imorgon. Hem till Sverige.

Det har inte gått flera år, men det känns som det lika gärna kunde gjort det. Det är nu som man för första gången kan se tillbaka på resan, och kanske börja förstå vad vi har haft för oss det senaste halvåret. Det har varit mycket resande kan man sammanfatta det som. Det kanske räcker så. Kort och gott.

Jens är ute på en fisketur. Djuphavsfiske. Man kan visst fånga väldigt stora fiskar på en sån tur. Jag åt fisk igår. Om den var stor när den levde ville inte fisken berätta för mig. Kanske blev den fångad i ett nät nära ytan, eller så var det kanske en djuphavsfiskare som fångade den. Nu skulle jag inte skriva om fisken jag åt igår. Den var äcklig dessutom. Han hade så fasansfullt mycket ben i sig så jag struntade i att äta den. Nog om fisken.

De här två veckorna i Dominikanska var verkligen det perfekta avslutet på det här lilla äventyret. Mest ta det lugnt och äta gott. Har ätit tre-rätters varje dag i en vecka nu. Blir ju så mätt varje kväll att man inte vet var man ska ta vägen. Vilket promblem va?!

Vår forsränning och dykning var en bra brytning mellan allt solande och slappande. Få lite fart i en stilla semester.

En dag kvar att steka i solen. En tre-rätters middag kvar. En natt kvar (plus en till som kommer spenderas på ett plan, så den gills inte). Ska åka en fyra timmars busstur till flygplatsen imorgon. Finns ju en flygplats här, men den åker inte vi ifrån inte. Känns ju lite jobbigt, men flygbiljetten gick inte att omboka.

Vi känner oss nöjda med allt vi gjort och sett under resans gång. Det finns alltid saker man missar och man önskar man kunde gjort, så är det alltid. Så det ska man inte grubbla på länge. Nöjda är ordet.

Mycket resande och upplevelser. Nöjda. Det är sammanfattningen. Behövs det något mera? Tror inte det.

Jag kan inte komma på mycket mer att tillägga på den här bloggen. Resan är ju slut och bloggen har ännu en gång gjort dess syfte. Har fått med en liten skymt av det vi gjort men det är svårt att få med allt på en skärm om allt. Tror det är svårt att ens berätta för någon. Men hoppas att bloggen varit lite rolig att läsa.

Så hoppas jag innerligt att det här inte kommer bli sista inlägget. Resandet vill jag fortsätta med, så kanske kommer den poppa upp med färska inlägg igen när tiden för en ny resa kommer.

Eh, det här inget farväl. Ring om någon vill veta hur livet är.

Hörs

Så heter semesterorten vi är på nu. Det är ett inhängnat område gjort för turister. Det är vakter som vaktar infarten med en bom. Det är som en liten stad med bara resorter och turistgrejer. Det känns ju säkert, men inte riktigt en känsla av att vara i Dominikanska republiken. Men det är ganska skönt ändå, vi är ju mest på hotellområdet. Äter tills vi blir för mätta, ligger vid poolen (för att stranden inte var så fin) tills solen blir för varm (för då går man och badar) och gör det vi känner för.

Igår spelade vi minigolf. Jag vann så det var roligt.

Vi dök igår också. Det var första gången sedan Australien. Jag tyckte det var grymt roligt. Jens är inte så sugen på att prova igen. Vi köpte till och med en film på oss när vi dök. Kanske kan vara kul att ha.


En strand i Sosua, där vi dök.

 
Vårt förra boende i Cabarete.

Nej, nu ska vi nog gå ut till solstolarna och ta vara på de få dagarna som faktiskt är kvar. På torsdag beger vi oss mot Santo Domingo, mot Sverige. Sedan ser Sverige våra ansikten igen på fredag. Och så har den här resan passerat förbi som en ridå.

Blir nog något mera inlägg innan bloggen avslutas för den här gången.

Sola, bada, äta... Så jobbigt har vi det nu. Så jobbigt så vi fick lust att göra lite annat igår. Blev lite forsränning i karibiens enda forsränningsbara flod/fors (vad man nu säger att det är). Vi kände att det var dags att testa då vi inte gjort det förut. Det var grymt roligt. Kände hur adrenalinet kom pumpandes stundvis i strömmarna. Jens ramla ur båten en gång. Tror jag blev räddare än honom, men det gick bra. Ett litet skrapsår på armbågen bara.



Jens har en plan om att fiska djuphavsfiske också. Sen vill vi åka mountainbike nedför ett berg. Får se hur det blir. Måste hinna ta det lugnt också. Så lugnt att vi har bokat ett all-inclusive hotell från imorgon tills dagen innan vi åker. Jag är lite emot all-inclusive, men emot det eller inte, det är faktiskt skönt. Enda nackdelen är att det inte finns internet på rummet. Vi är lite beroende av internet. Kanske finns det inte internet för att folk ska komma dit och vara avslappnade. Vi får slappna av i en vecka innan hemfärd, utan internet på rummet. Skönt är ju iallfall att inernet finns att tillgå. Nog om internet tror jag.


Några av ett 50-tal kitesurfare på stranden i Cabarete.

Jag har faktiskt inte mycket mera att skriva. Kanske kan skriva att vi åt på en restaurang för några dagar sedan. Det var fantastisk god mat. Mera har jag inte. Det händer inte mycket. Kanske är det det som är semester.

Cabarete är den lilla staden vi just nu befinner oss i. Det ligger på norra kusten i Dominikanska. Det var hit vi kom för tre dagar sedan med buss från huvudstaden Santo Domingo. Vi bor i en lägenhet med utsikt över vattnet (tyvärr var det ingen direkt strand, så lite har deras boendeannons ljugit, men det finns ju pool så det är okej. Utsikten är fin). Det här är en riktig turiststad så ett plus är ju att man inte behöver kunna prata spanska (som har varit lite jobbigt i Kuba där inte många talade engelska). Hotellen här trängs mellan platsen som finns med strandutsikt. Det är sådär jobbigt plottrigt med alla hotell och så är stranden (som förvisso är väldigt stor) helt full med folk som antingen solar eller surfar på ett eller annat sätt (det här är tydligen en av de bästa ställena i världen att köra kitesurfing, typ surfing med en liten fallskärm). Det var galet mycket  kitesurfare ute igår när vi var på stranden. Det var säkert ett 50-tal som var ute i vågorna, därav många nybörjare så man var nästan rädd att få en fallskärm i huvudet eller ett snöre runt halsen. Så blev det ju inte lyckligtvis.

Vi tar det så lugnt man kan ta det. Vaknar när vi vaknar (dock har ju jag en tendens att vakna med dagsljuset. Idag har jag varit vaken sedan soluppgången vid 6), lagar egen frukost, njuter lite av morgonen (fast Jens blir väl mest uppkörd så han suckar nog mest. Han hade nog kunnat sova till tio-elva varje dag), solar lite i det vackra vädret, äter lite hemlagad mat och så vidare. Det är skönt att inte vara beroende av restauranger hela tiden. Brukar få vänta så länge tills man får mat när man väl är hungrig. Fast igår åt vi på restaurang förvisso. Det var supergott även om priserna på maten är desamma som hemma när man käkar ute. Blev lite van vid Kuba-priserna som var galet billiga, iallafall på drinkar. En Mojito kostade som mest 14 SEK, en öl kostade vanligen 7 kr, måltid runt 30 kronor (men runt 7 kronor om man fick tag på något kubanskt ställe) och boendet kunde man hitta riktigt billigt också (vi bodde för 60 kr per person när vi bodde inhyrda hos en familj och då fick vi en del av huset för oss själva. Galet bra). Men nu är vi ju i Dominikanska som sagt.

Men på tal om Kuba, här är några bilder till därifrån:


Plaza de revolution, Havana. Vi kände att vi hade lite dåligt med bilder på oss två, så vi gjorde ett försök att ta kort på oss tillsammans. Jens tappade bort sina solglasögon så vi skulle ta kort på lika villkor, att vi kisar lika mycket och ser lite mongo ut tillsammans.


Plaza de revolution. Den där stolpskupturen skulle visst vara Kubas högsta byggnad (dock tyckte vi att det såg ut som en del hus var högre, men så var det väl inte antar jag).


Che Guevara på en husvägg, Plaza de revulotion. Revolutionen är än idag skyltat om överallt. Till och med dagstidningarna skriver om det, liksom om Che Guevara och Fidel Castro. Fast det spelade egentligen roll var man kollade, det mesta handlade om revolutionen, till och med ALLA böcker (såg ärligt talat inte en bok utan att det handlade om något om revolutionen eller dess människor som var med i revolutionen. Antar de inte får läsa om så mycket annat. Jag är inte så inne i kommunismen).


Capitol Building, Havana.


Universitet i Havana. Den här trappan är tydligen känd.


Innan solnedgång vid kustkanten i Havana.

Nu ska jag laga frukost så kanske Jens vaknar av äggosen.

Spanska borde man ta och lära sig till nästa resa.

Här är en text jag skulle försöka få upp igår, men som de som varit inne här sedan dess har nog märkt att det inte blev någon text igår. Så här är den från igår sett:

"I Havana började vi. Bodde inhyrda hos ett par, gick omkring i intressanta Havana, klarade av att bli lurade på att köpa cigarrer (troligen skitcigarrarer också. Om det var listiga lurendrejare eller vi som är dumma turister har vi inte kommit fram till ännu). Vi tog bussen några timmar västerut till Viñales (ett fint naturområde där mycket tobak odlas. Sägs vara världens bästa tobak, men vi åkte dit för att naturen är väldigt fin och speciell), hyrde ett rum hos en kubansk familj, åt mat så vi blev mätta i två dagar, hyrde en moped och körde runt i det fina landskapet samt kollade in häftiga grottor som finns där.

Sen åkte vi österut med buss i nio timmar till Playa Ancon, checkade in på ett all-inclusive hotell, åt obegränsat med mat och glass, drack drinkar så mycket vi ville (fast det blev bara några Mojitos), kollade på deras tråkiga underhållning (jag klagar inte, den var faktiskt riktigt dålig bara), solade, badade och bara tog det så lugnt det bara gick.

En liten taxiresa ifrån låg Trinidad (en gammal stad med massa gamla historiska byggnader och gator), kollade in dess byggnader och gick på de gulliga kullerstensgatorna medan 40-50-tals bilar åkte förbi följt av häst och vagn.

Sedan var det buss igen till Varadero (en turiststad kort och gott), checkade in på ett hotell vid stranden, solade en dag, var på hotellrummet när en dag regnade bort, gick runt och kollade på souvenirer, köpte lite små souvenirer (som vi annars aldrig brukar göra), köpte två jävligt stora souvenirer (cirka 1,40 meter höga), försökte skicka hem de där jävligt stora souvenirerna (blev en dyr historia, plus att vi bara fick skicka halva hem. Det är ett par stora gubbar, så vi kunde skicka hem överkropparna, benen har vi kvar, meterhöga, i våra väskor), snorklade i ett jättefint korallrev (skulle ha dykt men jag var så arg på våra stora souvenirer som bara var problem och dyr historia, så jag sket i att dyka), letade Internet som tokar (utan något positivt resultat), packade väskan med våra halva souvenirsgubbar, tre timmars bussresa till Havana ännu en gång, upptäckte att jag glömt mobilen på hotellrummet i Varadero (tre timmar bort), åkte tillbaka till Varadero med taxi (som fick fel på två däck under färden och var tvungen åka till en mekaniker och laga däck under färden så det bara tog längre tid), hämtade min mobil på hotellet (tack för att den var kvar), åkte tillbaka till Havana, checkade in på ett billigt hotell, hittade vårt efterlängtade Internet och här är vi nu.

Det är vår resa genom Kuba, i korthet. Snart åker vi hem till kära Sverige. Ska bli skönt på ett sätt. Man blir lite trött på att fara runt som en vante i en snöstorm. Blir lite för mycket av det goda på samma gång kan man säga. De resterande två veckorna vill vi ta det ganska lugnt, men vi får se hur det blir i Dominikanska Republiken.

I Dominikanska har vi läst att det finns gott om Internet, bra Internet. Kanske kan jag börja ladda upp lite bilder här igen då (nu ska jag inte ge några förhoppningar, men kanske).

Ska gå ifrån det här dyra Internet nu. 60 kronor i timman. B-b-b-illigt."


Det var igår det. Men nu är vi här, framme i Dominikanska Republiken. Det är skönt. Var som att ha åkt tidsmaskin tillbaka i tiden till Kuba, men nu är man tillbaka till nutid. Galet, men det gör Kuba till ett unikt land.

Vi bor nu i lägenhet på stranden. En vecka ska vi bo här, men kanske tar vi beslutet att bor här i två veckor, tills vi åker. Nu ska vårt största problem vara vilken middag vi ska laga och vilken siffra solskyddsfaktorn man ska använda.


En gata i Havana.


Havana


Det här är Viñales (till vänster ett hotell som vi inte bodde på). Här åkte vi moppe runt i landskapet.


Hjälmsnygg!


Från vårt hotell på Playa Ancon.

Det här är det jag har att bjuda på nu. Skriver kanske imorgon eller dagen efter det. Vet inte hur mycket jag kommer ha att erbjuda att skriva. Kan skriva om våra problem med att välja maträtt.

Tjohej

Det ar valdigt daligt med text har numera. Det kommer nog vara sa iallafall under hela Kuba-vistelsen. Har ar Internet inte riktigt som hemma. Fast det mesta ar annorlunda. Lite som att aka tillbaka i tiden. Har anvands oxe och plog istallet for traktor i stor utstrackning, och hast och vagn verkar vara ett relativt vanligt transportmedel. Folk sitter utomhus med TV mitt ute pa trottoarerna och tittar med Vanner och grannar. Ganska roligt att se.

Daligt med Internet som sagt. Jag maste ga nu. Vi har det bra.

Jamaica har nu tagit nästan tagits till sitt slut. Täck vad tiden går fort. Fast nu var vi ju här bara en vecka så kanske inte så konstigt att det gått fort. Jag måste säga att Jamaica har varit en väldigt positiv upplevelse på många plan. Människorna är väldigt trevliga (fast att de flesta ser en som en levande plånbok som går på gatan och vill suga ut så mycket pengar som det går av en). För att sammanfatta vår resa genom halva Jamaica så gör jag såhär:

• Började resan i Montego Bay, där vi också tillbringade första natten (vilket inte var så mycket att ha alls, Montego Bay altså. Fanns lite stränder som man dessutom ska betala över 100 SEK för att komma och bada. Glöm och dröm för lite sand och saltvatten säger jag. Blev ingen strand för oss där).
• Begav oss med lokal transport (alltid lika spännande) mot Negril, som är ett av de mest kända turistmålen. Det var superfina stränder där, tyvärr är det lite tråkigt att de förstört allt med alla hotell som ligger på stranden. Blir så plottrigt och inte samma känsla, men det var fin strand trots allt. I Negril tillbringade vi två nätter.
• Sedan begav oss till Treasure beach. Det var enligt mig det bästa med vår resa. Det ligger i södra Jamaica ute på landet, fast på stranden. Det är som ett litet bortglömt turistställe (eller inte ännu påkommet turistställe). Det finns några söta hotell och gästhus med utsikt över stranden och vattnet. Och det bästa av allt på Treasure beach var att mankunde gå ut under mörker, och känna sig säker (vad man nu menar med säker, för säker går man väl ingenstans). Överallt annars ska man vara väldigt försiktig med att gå ut i mörkret.
• Nu har vi begett oss till Kingston, huvudstaden. Vi har precis besökt Bob Marley museum. Det är beläget i hans hus här i Kingston så det var en intressant tur genom gården och huset, och även genom hans liv.

Det är väldigt annorlunda här måste jag säga. Taxichaufförerna är galna i deras körning (finns nog inget som heter trafiksäkerhet. De kör väldigt mycket för fort, kör om i de märkligaste situationer, smockar in så mycket folk som det går i bilen. Finns det hjärterum så finns det stjärterum heter det väl? Vet dock inte om det var så mycket hjärterum i taxibilarna när vi bokstavligt satt på varandra,  7 vuxna människor och trängdes om platsen i bilen i en vanlig 5-sätes bil. Spännande, får ju vardagen lite roligare med lite äventyr. Satt flera gånger och förlitade oss på bildörren som hela röven var inträngd mot.) Men vi överlevde taxin och minibussarna här i Jamaica.

 

Även en annan ganska rolig grej här är ju marijuanan, som Jamaica är ganska känt för. Det ska vara olagligt (enligt vår guidebok), men antar att var och varannan gör det av befolkningen, helt öppet. Ganska roligt hur de sitter på stranden och tar sig en rök, även på restauranger. Lite annorlunda mot hemma kan man säga. Kunde även se poliser gå runt på stranden, men antar att de tar fast turister mera eller något. Aja, sånt håller vi oss undan för. Roligt att se hur öppet det är bara.

 

Jag skulle kunna skriva så mycket mera, men jag vet inte var jag ska börja med allt. Känns mer som allt blir en enda röra. Det är så mycket intryck och saker som är så annorlunda från hemma. Jag tycker att vi hann med ganska mycket av Jamaica ändå på bara sex dagar. Förvånande nog har vi knappt sett några turister. Vi åker ju under lågsäsong, men ändå. Vi har varit ensamma på hotell, och igår i Treasure beach bodde vi på ett ställe där det inte hade bott någon sedan tre veckor. Vi var ensamma på en lång strand med endast några gående förbi oss under tiden vi låg där. En sådan ensamhet är underbar.

 

Satt i en minibuss idag vid fönstret. En överbefolkad minibuss också. Runt 20 pers i den lilla minibussen. Först var jag glad av att jag satt vid ett fönstrer, men sen när jag märkte att fönstret inte gick att stänga var det inte lika roligt. Det blåste så himla mycket när galningen till chaufför körde fort. Fick sitta med armen i fönstret för att det inte skulle blåsa lika mycket. tack vare det är jag röd som en liten gris på armen. Hade inte väntat mig att bli solbränd i en bil. Så kan det gå när inte haspen är på.

 

Imorgon åker vi till Kuba, lika oplanderande som alltid. Har ingen aning om var vi ska eller något. Vi får se var Lonely Planet (aka Lying Planey) tar oss.

Hej

Ärligt sagt trodde jag inte att Florida hade så många sevärdheter som det faktiskt har. Det är oerhört fina städer längs östra kusten och Everglades nationalpark var väldigt roligt att besöka. Vi har alldeles för kort tid i den här delstaten innan det bär vidare, men så är det bara.

Igår kom vi staden Fort Lauderdale. En stad som är känd som det amerikanska Venedig. Var nästan lite sådan känsla (även om jag inte har varit i Vendig). Var en kanal (som man även kunde åka gondol i om man så ville) med en massa lyxbåtar omgivet av en drös av lyxiga hus och hotell. Så kunde man gå på en gata i närheten och nästan känna de italenska smågatorna med de söta restaurangerna och små glassbarerna. Vi tog en hemgjord glass på en av de små glassaffärerna. Underbart gott!

Idag reste vi ifrån Fort Lauderdale och körde till nationalparken Everglades, som är mest känd för dess alligatorer som lever där i våtmarken. Vi tog en liten tur i en sådan där luftbåt (en båt med en enorm fläkt på sig som man brukar se i såna där naturprogram på expedition vet ni). Det var en bra båttrur och det var nästan lite känsla av Steve Irwin när man åkte där (bara några till turister i samma båt). Tyvärr var väl förväntningarna lite höga över den turen så lite besvikna blev vi tror jag. Mest för att det var en kort tur och att man inte fick se så många alligatorer som man trodde man skulle se (jag såg en ligga och gömma sig i gräset bara). Nåväl, det var roligt. Om mera tid hade funnits hade vi nog gjort mera grejer i Everglades, men nu har vi sett en del av det (är tydligen samma natur överallt med de där våtmarkerna i den nationalparken).

Nu har vi kört vidare mot södra delarna av Florida, Key West, som är flera öar sammansatta via broar. Är väl lite mera tropiska öar och mer badorter. Vi har checkat in i en storstuga nu där alla sex bor med sjöutsikt. Hur mysigt som helst. Imorgon blir det nog bara åka vidare mer söderut för vi har inte kommit så långt söderut man kan ännu.



I luftbåten. Lilla Lukas som är så duktig med att hänga med på att resa hela tiden.


Blir väldigt blandat med bilder här. Har inga lagt in några bilder från idag så tar det här från ridturen i Yosemite NP, Kalifornien. Gabriella och Jens.




Walk of fame, Hollywood. (Ingrid Bergman står det i stjärnan om det inte syns)


Absolut Vodka på Walk of fame.

Nej, dags att sova kanske.

Nu har vi mött upp Erika, Pella och Lukas. Det var ett riktigt trevligt möte så nu har vi fem dagar att spendera tillsammans i Florida innan jag och Jens åker till Jamaica, Gabriella till Sverige och de andra vidare i Florida. Vet inte vad jag ska skriva riktigt. Har inte hänt så mycket egentligen. De sista veckorna har varit pang bom med nya saker hela tiden. Nu har vi "bara" flugit hit från Los Angeles.

Nu blev jag sur. Skrev en del här förut men så slutade internet att fungera, och därmed tog bort all min text. Jag är trött också. Livet är hårt.


Golden gate


Hard Rock cafe, San Fransisco.


En cell i Alcatraz-fängelset.


Ett vakttorn


Pacific highway mellan San Fransisco och Los Angeles.

Nu måste jag sova, och var lite butter för att min text försvann.
Godnatt.

En snabb uppdatering innan vi ska åka ut med brum-bilen i Orlando.

• Åkte till Los Angeles och gick på Six Flags (som var rena bergochdale-landet). Här åkte vi bergochdalbana för glatta livet.
• Tog en liten sightseeing i Hollywood och upp till Hollywood-skylten.
• Körde på Gabriellas ryggsäck med bilen (bara hennes World of Warcraft muggar fick sätta sitt liv till).
• Tog flyg till Orlando.
• Hämtade ut en annan bil. En svart maffiabil tycker jag det är. Jag blev föraren igen (Jens fick köra men han hade inga pengar på sitt kort så jag var tvungen att köra, för att jag hade pengar på mitt kort).
• Trötta som bara den checkade vi in på ett hotell här och sov i tre timmar (vi var på ett nattflyg, och som bekant sover man inte så ofta som en dröm på flyg).
• Det blev inget Universal Studios (för att vi sov)
• Nu ska vi snart möta en annan del av min familj. Lite familjeträff i USA. Blir mysigt.

PottJens är borta förresten (Jens klippte sig i Fiji och fick en fin pottfrilla). Han har klippt sig och till och med kepsen är borta nu.

Måste gå. Hej

Nu har vi varit i San Fransisco. Är på ett motellrum nu cirka 15 mil därifrån. Nu är vi på väg på Los Angeles, fast har tagit rast över natten. Alla är jättetrötta, så nu sitter jag framför datorn istället för att sova. Vi såg på Titanic 3D på bio igår, och idag var vi tvungna gå upp tidigt för att åka ut till Alcatraz-ön. Lite för några timmars sömn, men det får man ta igen.

Ska inte skriva så mycket. Har laddat upp lite bilder isället.


Det blev faktiskt lite lyxcamping inne i Yosemite NP, ett färdiguppställt tält. Var värme i det så det var skönt. Är lite trött på camping just nu efter Nya Zeeland.


Yosemite


Yosemite


Yosemite


Yosemite


Yosemite


Sequoia National Park. Här fanns det stora maffiga träd.


Sequoia NP


Vi åkte till en så kallad spökstad, Calico, som är en förre detta gruvstad. Men nu bevarat och är för turisters bruk.


Calico


Calico i över 40 graders värme.


Tog en liten avstickare till Route 66 (de har ju byggt en motorväg som går parallellt med Route 66, som går lite fortare att köra. Är inte riktigt samma känsla som förr att köra på den vägen längre kan jag tänka mig, men små ställen som dessa är bevarade vilket är roligt).


Route 66


Här är en bild från Grand Canyon som jag hittade nu. Gabriella och Jens klättrade upp till denna lilla stenklump och kunde kolla ner i djupet.

Nu är jag mycket trött. Så godnatt, eller godmorgon beroende på vilken del av världen man befinner sig.

... var vi i igår. Det var en fantastiskt fin nationalpark. Den var mest fin för alla dess vattenfall och underbara utsikter. Den består mest av granar och andra barrträd så på marken tyckte jag inte det var det supervackert.

Vi red på häst genom en del av parken. Jag sa ju att jag ville rida åsna, så de två andra insisterade starkt på att vi skulle rida åsna i Yosemite. Vi beställde en åsnetur, men vi fick hästar (åsnor känns mindre och lugnare enligt mitt oventenskapliga tycke). Min första ridning på över tio år för övrigt. Två timmar skulle vi sitta på hästen också. Det var en rolig upplevelse, är bara lite rädd när hästen inte gör som jag vill (eller jag inte som gör som hästen vill kanske?).

Åkte också till en utsiktsplats, Glacier point som ligger inne i Yosemite. Det var sådär galet vackert att man tror man tittar på en målning. Vi käkade en liten picnick där uppe vilket var härligt.

Garbiella är helt galen i bergochdalbanor har jag för övrigt kommit på. Jag som trodde jag var galen i det, men hon är verkligen galen. Jag råkade nämna att det finns en av världens längsta bergochdalbanor här (den tredje största är det visst), så nu ska vi gå på två nöjesfält i USA. Six Flag här i Kalifonien och sedan Universal i Florida. Det är ju bra att alla tre gillar att åka karusell för det kommer bli två heldagar med åkande. Det blir kul. Fast det är flera dagar tills dess.

Innan det är planen att åka till San Fransisco (dit vi är på väg nu, fast vi bara stannade och sov på vägen) för att se Golden gate-bron och åka till Alcatraz. Efter det blir det Los Angeles, tivoli och Hollywood. Och sedan är västra delen av USA slut sorgligt nog. Då blir det en pluttedel av östra. Sen är det snart hemväg. Sorgligt vad fort tiden går ibland.


Den enda bilden jag får upp nu från ridningen i Yosemite. Här ser vi Jens på sin beställda åsna, alias häst.

Nu ska vi äta frukost. Jag ligger efter i morgonens sysslor. De andra väntar på mig, som vanligt.

Äntligen kommer lite bilder. Kanske är det efterlängtat, eller så får ni blunda NU.


Paris i Las Vegas.


Inne på ett casino.


New York-casino.


Vi skulle försöka fånga Domo-kun med en sån där klo. Vi hade en på kroken helt perfekt men den var så jävla slapp. Vi blev irriterade, så vi försökte tre gånger. Sedan blev vi så irriterade så vi sket i det. Vi åkte en berg-och-dal-bana istället (för övrigt den bergochdalbanan som gjort mest ont. Åk inte den bredvid Frihetsgudinnan)


Jens tre favoritcasinon, Bellagio (som de rånar i Oceans eleven), Ceasars Palace och Mirage.


Bellagio och Ceasars Palace.


Eiffeltornet.


New York (fast i Las Vegas). Här är också bergochdalbanan som vi åkte (om man tittar riktigt noga).


Paris på dagen.


Excalibur hotell och casino. Här inne kollade jag och Gabriella på the Thunder from Down Under, och Jens spelade Pokerturnering.


Svängde förbi Hoover Dam en sväng efter Las Vegas.


På ett motell i en håla som heter Williams.


Desert View, Grand Canyon.


Grand Canyon (fast man ser inte så mycket av själva djupet)


Monument Valley.


Jens och Gabriellas ridning i Monument Valley.


Nästan solnedgång i Monument Valley.

Det här tog mig lång tid. De andra väntar på mig. Vi ska åka bil nu, som vi gör nästan hela tiden. Är långt mellan allt. Är ganska förvånad över mig själv att jag klarat att köra så mycket som jag gjort (Jens har hjälpt mig köra lite olagligt i någon timma eller två). Ibland blir man lite sådär glatt förvånad. Men man ska inte skrika hej förrän det är över som räven brukar säga. Är ju en vecka kvar. Sen en vecka till efter det i Florida.

Skulle kunna lägga ut hundra bilder till, men det finns det ingen som orkar titta på, och jag orkar inte ta mig tid till att lägga ut så många bilder heller.

Måste gå. Hej

Idag har Gabriella och Jens ridit häst genom en liten del av Monument Valley (som är kort och gott massa stora olika stenformationer mitt i öknen). Jag var tråkig och ville inte. Om det hade varit åsnor hade jag gjort det, men nu var det ju hästar som sagt. Jaja, jag hade nog tyckt det var roligt ändå. De tyckte det var roligt. Jag satt och tittade på dem så länge jag kunde medan jag satt på en taggig sandhög (som det växte taggar på) och försökte ta så många foton jag kunde, men de försvann bakom sandkullar efter en stund. Då satt jag där en stund till och brände mig i solen (som jag faktiskt kände nu).

Vi har varit i Grand Canyon nu också. Var där igår och tog bara en liten del av nationalparken. Det var stort och mäktigt. Tyvärr får man aldrig lika bra kort som man upplever något. blir liksom inte samma djup i bilderna som det är i verkligheten. Kanske vet folk vad jag pratar om. Nåväl, vi var där iallfall och nu har vi sett det också. Får se om vi svänger förbi en annan del av Grand Canyon imorgon. Det ska vara någon form av glasskiva som de byggt så att man stor står över djupet och ser ner flera hundra meter ner. Får se om vi hinner med det bara. Är en liten omväg.

Idag har vi sett Monument Valley, där de två andra red på häst. Det var fint det också, verkligen vilda västern känsla.

Jag får inte upp några bilder nu så får se när jag kan få upp bilder igen.

Gabriella har börjat flaga. Hon blev lite grisröd på sina axlar efter hon varit i solen den första dagen.

Jens och Gabriella kollar på South Park. De skrattar som bara den bakom mig.

Vi har ätit på burger King idag. Tror det är första dagen vi INTE äter på McDonalds. Tror våra magar kommer må bra efter USA alltså.

Bilder kommer någon gång när jag kan få en bra uppkoppling till Internet:D

Nu är vi borta från Las Vegas, som visade sig vara en av de häftigaste städerna jag varit i. Eller den häftigaste kanske. Ja, det tror jag faktiskt. Så otroligt mycket att göra blandat med lyxiga hotell och ett enormt antal casinon. Det var mäktigt att stå där mitt på the Strip och se allt. Vi var på två utställningar, en för Titanics 100-års "jubileum" och den andra utställningen om en människas kropp. Det var två riktigt intressanta utställningar. Den där utställningen om en människas kropp var ganska speciell för de hade riktiga människor som utställning. Alltså döda människor som de skurit i och visade både muskler, inälvor, organ och hela alltet. Var säkert ett 20 tal människor, även bebisar som de hade där. Det var ganska sjukt att veta att allt var riktigt kött, som bara blivit ganska behandlat. Riktigt annorlunda men oerhört intressant. Tyvärr var det inte tillåtet att ta kort på någon av dessa utställningar, så vi får ha dessa utställningar djupt i våra sinnen istället.


Hittade denna officiella bild på Google på en av människokropparna som var på utställningen. Det är lite sjukt att tänka att det är en riktig människa.

Efter det gick Jens och spelade Poker och Gabriella och jag på en liten show. The thunder from down under var namnet på showen. En rolig liten show.

Hade egentligen behövt flera dagar för att se mer, men tiden hinner inte med.

Nu är det på väg mot Grand Canyon som sagt. Vi kommer inte komma fram idag så vi slår läger på ett motell någonstans två timmar innan.

Naturen man passerar på vägen är så otroligt mäktig. Även om man åker på en motorväg känner man sig som en liten myra som inte har mycket att säga till om. Är som att naturen bara vill sluka upp hela bilen på grund av dess mäktighet. Jag ska lägga upp bilder, men nu sitter vi på ett McDonalds och måste åka så vi inte behöver köra hela natten.

Nu har det varit riktigt dåligt med utvärdering här, så ska se vad jag kan få till nu. Alla är trötta efter en hektisk dag av aktiviteter och bilsittande. Men jag vill skriva en liten uppdatering ändå.

Las Vegas kom vi till bara för några timmar sedan. Har inte hunnit se något av det direkt. Vi har sett ett stort ljusmoln flera mil ifrån när vi körde i den mörka öknen innan vi kom fram. Sen har vi kört som tokar i några stadsdelar och letat efter boende. För gäves letandes efter boende också. Fanns nästan inga boenden där vi var (tror vi helt enkelt var på fel ställe). Vi körde in på en Burger King parkering och snodde lite av deras internet och bokade ett boende. Så nu har vi ett hotellrum iallfall på ett Best Western- hotell.

Det var väl inte den bästa inledningen. Vet bara inte var man ska börja. Kort och gott kan jag beskriva följande:

• Vi åkte från Hawaii till Los Angeles.
• Mötte lillsyrran på Los Angeles flygplats (där hon för övrigt fick vänta på oss i över en timma för att jag och Jens stod vid fel utgång och väntade. Trodde hon kom med ett annat flygbolag). Vi hittade varandra till slut och det var ju bra.)
• Hämtade hyrbil.
• Sov en natt nära Los Angeles flygplats.
• Körde ifrån Los Angeles.
• Kom till Mojave-öknen och tog en promenad uppför en stor sandkulle med helt fantastiskt landskap.
• Körde mot Death Valley National Park, men checkade in på ett motell på vägen.
• Vaknade upp på motellet och åkte till Death Valley National Park.
• Spenderade dagen i Death Valley NP. Galet mäktigt.
• Körde från Death Valley till Las Vegas och letade boende en timma.

Kort och gott, med lite mellanhändelser någonstans däremellan.

 

En väg i Mojave-öknen.

 

Vår bestigna topp i the Devils Playground på så kallade Kelso dunes, Mojave desert.

 

Det var som ett litet gömt turistställe. Vi var de enda på toppen och det är så mycket roligare att gå och utforska lite på egen hand.

 

Inne i Death valley national park. Dantes view.

En liten söt ödla vi hittade uppe på Dantes view- platsen.

 

En annan utsiktsplats i Death Valley.

 

Här i bakgruden är en saltpool. Det var mycket salt. Det är också den lägsta punkten under havsytan på hela det västra jordklotet, 85,5 meter under havsytan.

Vet ni vad, jag orkar inte skriva mera nu. Jag skrev i förra inlägget att jag skulle lägga upp bilder på Pearl Harbor, men jag orkar inte. Så lat är jag.

Imorgon ska vi checka ut Las Vegas lite mera. Det här är verkligen Jens höjdpunkt på hela resan tror jag.

 

 

Nu dricker vi Cola och äter Oreo-kakor. Såna där goda Oreo-kakor med mjuk fyllning och chokladöverdrag. Vi ser på TV också.

Idag har vi varit på minnesplatsen till Pearl Harbor. Det var intressant, fast jag lyckades somna under introduktionsfilmen på 23 minuter. Mindre bra jobbat av mig. Jag tänkte lägga upp bilder på det imorgon eller något sådant liknande.

Vi har också sett en Hula-show idag. Det är ju nästan ett måste när man är på Hawaii.

Kort idag, kanske mer imorgon. Om vi har tur. Då ska vi sola, eller jag iallfall (Jens ska snorkla, bara för att han kan). Första dagen med solande på Hawaii, den sista också. Sedan åker vi vidare till Los Angeles. Hawaii blev lite kort. Jag hoppas på ett återbesök någon gång i livet.

Hej och hå.

Hawaiis huvudstad skulle man väl kunna säga att vi är i nu. Det känns verkligen så också. Det är riktig storstadskänsla med ståtliga höghus precis vid stranden, palmer längs gatorna (och stranden också självfallet), flashiga butiker, mycket liv och så klart mycket folk. Det var faktiskt skönt att komma hit och få lite stad i kroppen. Är något speciellt med det, iallfall när det är butiker som passar en egens smak. För idag har det shoppats, eller jag har shoppat. Den där shoppingdrogen som gör en helt galen. Jag brukar inte ha den så ofta, men idag blev jag tokig och hade ett enormt leende när jag gick runt i enorma klädbutiker och jag såg hur många plagg som helst som skulle passa mig. Jag fick hejda mig lite dock, 11 plagg fick bli stopp för dagens shopping. Så mycket har jag nog inte handlat sedan Ullared, där man blir totalt galen och inser att man tagit alldelles för mycket när man kommer till kassan. Dock denna dag tror jag faktiskt att jag gillade alla mina saker. Gud, så glad man kan bli av att göra av med pengar.

Nog om min shopping kanske. Fast en grej till: Jens köpte ett par shorts och två t-shirtar. Nu vet alla det också.

Idag har jag nästan fått min hörsel tillbaka. Nästan alltså. Den kommer och går kan man säga. Äntligen börjar jag se ett slut av tunneln på denna öroninflammation. Det har varit en hemsk vecka på det sättet, så har inte varit  på världens bästa humör för att göra massa saker. Det förstörde lite av det vi tänkt göra, men får vara glada för det vi faktiskt hann med. Och Jens fick göra snorkling på egen hand för att mitt öra var tvungen att hålla sig torrt.


Jens snorklar på The Big Island. Det var tydligen väldigt fint. Och vår guidebok skrev så vackert en jämförelse: att inte snorkla på Hawaii är som att åka upp Eiffeltornet och blunda. Då ska jag verkligen blunda den dagen jag åker upp i Eiffeltornet, för inte blir det någon snorkling för mig på Hawaii inte. Är jag bitter? Nehej.


Här är vårt nuvarande hotellrum. Inget vidare speciellt, men det är städat och okej. Känns dock ändå som vi lever rena lyxlivet här. Finns inte något rikligt utbud av billigt boende så det blir hotell för 500-700 kronor natten. Vi får njuta av stora och sköna hotellrum nu så länge.


Början av Waikiki beach, Honolulu.


Waikiki


Just det, Jens gjorde en liten utflykt själv (för att min öra som sagt inte vill samarbeta med mig). Det var att snorkla med stora rockor. Vet inte vad det är för sorts rocka på svenska (manta ray på engelska), men en sådan på bilden. De är ofarliga också, vilket är ganska skönt att veta. En annan liten fakta är att bilden inte är Jens, det är någon från Google. Jag ville mest bara ha en bild för att det är kul. Han har inga kort därifrån, och tydligen är denna bild inte så som det verkligen såg ut. Jag hittade en bild som Jens sa att det såg ut, men jag gillade den inte. Jag var ju inte med så jag vill ha min lilla vision om det hela om hur det såg ut. Jag vill behålla det så tills jag en dag får snorkla med de ¨små¨ liven.

Nu är det verkligen på tiden att sova för oss tolv timmar bakåt i tiden, från Sverige sett.

Nu ska jag försöka skriva lite här fast jag inte har någon oerhörd lust. Hade en liten tanke om att jag skulle få lust om jag väl börjar skriva.

Har inte skrivit något om Hawaii egentligen, förutom att vi besökte sjukhuset inatt som inte blev billigt eller bättre med mitt öra. Känns som det blivit värre efter behandlingen av sjukt mycket tabletter och droppar. Men det vänder väl snart.

Hur som helst kom vi hit i förrgår med planet från Fiji. Det var en lättnad att komma ifrån Fiji och komma hit, till lite civilisation man är van vid. Vi kom till Honolulu och tog ett flyg därifrån till den största ön som heter just Hawaii, the Big Island. Vi checkade in på vårt hotell som var jättefint och hur bra som helst. Spenderade första dagen här med att bara ta det lugnt och vila lite efter flygturen. Och njuta lite av att ha ett stort och välstädat hotellrum för en gångs skull.

Andra dagen (igår enligt Hawaiitid) hyrde vi en bil som vi fortfarande har. Fick en uppgradering av bil utan kostnad så jag tycker bilen är hur fin som helst, och rena drömmen att köra. Jag är den nya föraren på heltid av oss eftersom Jens inte får köra utan sitt körkort. Vågar inte ta risken med att åka fast för det så jag kommer nog köra hela tiden hädanefter. Men det känns ganska bra ändå, det är högertrafik och relativt likt trafiken hemma, och att bilen är hur skön som helst att göra. Det gillar jag. Jag gillar inte att köra bil annars kan tilläggas.

Hur som helst gjorde vi inte mycket nytta igår. Det var regnigt så planen om att bada och snorkla var inte fullt lika lockande. Sen var vi lite dumma med att planera var vi skulle bo den natten så vi fick leta boende i en halv evighet kändes det som. Vi hittade boende i den staden vi är nu i, Hilo. Tog bara ett tag, men det fixade sig. Fick ett ännu större hotellrum denna gången.

Idag har vi varit i en vulkanpark vilket var superhäftigt.


I balgrunden (som egentligen är hela meningen med bilden) är en jättestor krater. Det är lava inuti kratern men det syns bara uppifrån tyvärr. Vi fick nöja oss med rök.


Samma krater som ovan under kvällen. Lavan speglas upp i röken.

'
Gammal lava som runnit ner i vattnet





Jens tyckte det var roligt att sätta blommor i mitt hår. Han skulle försöka ta kort på palmerna i bakgrunden också, fast de syndes inte så väl.


Det här var riktigt häftigt. Det är en bilväg som går här, men för ett tag sedan var det vulkanutbrott och förstörde vägen lite (eller mycket). Det är lava Jens sitter på (om det var aningen oklart), fast den är kall så han inte bränner rumpan.




Vägen är avstängd märkligt nog.


Skrynkliga stenar.


Mycket mark med kall lava.

Får se vad vi hittar på imorgon. Nu sätter jag punkt.

Just det, Hawaii har vi kommit till nu. Eller igår. Jag tänker inte skriva mycket nu alls för det är sent här nu. Men öroninflammation är skit och gör så gärsligt ont. Så ont att det blev ett besök hos läkaren ikväll. Med det kan man säga att USA;s sjukvård är sjuk, helt sjuk och galen. 3000 svenska kronor för en öroninflammation gick kalaset på.

Vad säger man? Tack reseförsäkring. Synd bara att självrisken är på 1500. Blir nog ändå den dyraste öroninflammationen någonsin. Sjukt är ordet, sjukt.

Skriver mer imorgon.