Nu ar vi har pa on Mana. Det blev inte tva veckor mellan inlaggen. Fanns ju lite civilisation pa den har on, inte mycket, men lite.

Vi lever riktigt latliv och ligger pa stranden om dagarna. Snart har vi inga bocker att lasa sa da far det bli Soduko (hur det stavas) pa mobilen. Imorgon aker vi till en annan o som heter Waya.

Har nastan inget att beratta kanns det som. Allt gar i slow motion om dagarna. Man tar i allt i den takten den tar. Fijiborna tar allt i deras egna tempo ocksa (lite som Asien). Dock ar folket har sa glada. De sjunger nar man kommer till ett stalle, sager alltid "Bula" (hej) och har alltid aktiviteter pa hotellen.


Vi har fatt ett strandhus for oss sjalva. Det har ar var utsikt. Ganska trevligt stalle forutom att vi inte har nagon flakt pa varat rum. Vi maste flytta madrasser till ett annat rum i huset och sova under takflakten.


Utsikt fran en kulle.


"var"strand.


De sma prickarna pa golvet ar krabbor. Vi belv introducerade sa kallat krabbrace for forsta gangen. Den forsta krabban ut ur en stor cirkel vinner.

Baddat for natten mitt pa golvet i sovsalen (dar ingen annan an vi sover vilket ar skont).

Blir ingen bild pa mig eller Jens i hula-kjol. Kanske blir det det pa Hawaii. Den som lever far se.

Skriver nar tilfalle ges och nar det finns lite att skriva om.