Vi hade tankt att aka till Darwin forst fran farmen som vi var pa. Efter lite tankande och tittande pa kartor (ocksa efter konstaterande att vi maste anpassa oss efter bra vagar med varan bil) sa var det bast att aka ner till Alice Springs och langre ner for att kolla pa den kanda stenen/berget Uluru. Sa fick det bli, eftersom vi maste ta samma vag upp igen. 70 mil blev det att aka igar, sa nu kanns det nastan som vi ar framme vid den dar jakla stenen, men det ar 45 mil kvar. Det blir att aka imorgon. Vi tankte att vi tar en liten paus i civilisationen. Nu kanns det som vi ar i varsta storstaden efter alla halor (med 30 mils mellanrum). 26 000 bor har vilket man kan saga mer ar en by, men men.

Nu kanns det verkligen att vi har kommit till outback Australien. Hela naturen, alla grymma avstand, allt. Har nog ite fattat forut att det ar laaangt mellan saker. Men sakta men sakert borjar man inse att det ar laaangt, langt som fan. Dock borjar man ju fa lite andra avstandsbedomningar, att 50 mil langre inte ens ar langt.

900 mil for ovrigt har vi akt sedan vi kopte bilen. Den lilla grona parlan har hangt med an sa lange, och vi hoppas pa att den kommer gora den annu langre. Enda har varit att vi maste fylla olja lite nu och da. Bajsen lacker, men det ar okej sa lange det inte blir varre an vad det ar. Vi har ju anda sakert minst 1000 mil att aka med den grona brummen.

Kanns som jag sitter har i ett moln. Tanker for mycket pa att min blasa vill tomma sitt innehall.

Kanske dags att avrunda? Jag borde bli battre pa att skriva langre inlagg, och lagga upp lite bilder. Tyvarr ar internet en lyxgrej numera, ofta med dalig anslutning. Nu har jag ganska bra anslutning, men inte var egna dator.

Men jag har gjort en karta nu. Titta pa den och njut



En bild till medan jag kan. Fran fallskarmen. Det ar Jens pa vag ut fran planet.