Hej igen. det blev ett litet ofrivilligt avbrott nu på två veckor här på bloggen. Jag hoppas alla vackra läsare kan förlåta det.

Nåväl, nu är vi åter igen i Auckland efter två hårt arbetande veckor. Några timmar extra arbete och många kullar upp och ner för att ta hand om de små alpacorna är vi på ruta ett igen. Känns nästan som man lämnat föräldrarna och ska stå på egna ben igen. Lustig känsla när man fått hemlagad god mat och en mjuk säng att krypa ner i varje kväll.

Det har varit helt okej två veckor. Det var hos paret Ralph och Ross. Det har varit otroligt roligt att vara med djur som jag adlrig ens sett på riktigt. Visar lite bilder som får berätta mer än min text:




Rakning på g. Jag tyckte det såg lite brutalt ut att de band fast alpacan så här. Men det var okej trots allt. Vi människor måste ju ha deras päls liksom...







Ross hjälper till att föda bebisen.


En alpacabebis.




I den här höstacken skulle vi nästan bokstavligt talat leta efter nål (fast det var en hörapparat). Nog den galnaste uppgiften jag någonsin fått. Vi fick också en uppgift att rensa ogräs på typ 300 hk. Uppgifter som är lite halvt omöjliga.
Ps. Vi hittade ingen hörapparat.



De tog oss till det här stället enbit ifrån deras hus. Det var helt galet mycket fåglar. Det är lite svårt att se, men allt på berget i sjön och bergsbiten man ser närmast kameran är det fåglar på. Det luktade fisk dessutom.





Det får bli det här för nu. Jag skriver så fort jag kan igen. Imrogon ska vi hämta hyrbil och åka ut i NZ. Det ska bli hur roligt som helst att se detta land.

Hej