Sola, bada, äta... Så jobbigt har vi det nu. Så jobbigt så vi fick lust att göra lite annat igår. Blev lite forsränning i karibiens enda forsränningsbara flod/fors (vad man nu säger att det är). Vi kände att det var dags att testa då vi inte gjort det förut. Det var grymt roligt. Kände hur adrenalinet kom pumpandes stundvis i strömmarna. Jens ramla ur båten en gång. Tror jag blev räddare än honom, men det gick bra. Ett litet skrapsår på armbågen bara.



Jens har en plan om att fiska djuphavsfiske också. Sen vill vi åka mountainbike nedför ett berg. Får se hur det blir. Måste hinna ta det lugnt också. Så lugnt att vi har bokat ett all-inclusive hotell från imorgon tills dagen innan vi åker. Jag är lite emot all-inclusive, men emot det eller inte, det är faktiskt skönt. Enda nackdelen är att det inte finns internet på rummet. Vi är lite beroende av internet. Kanske finns det inte internet för att folk ska komma dit och vara avslappnade. Vi får slappna av i en vecka innan hemfärd, utan internet på rummet. Skönt är ju iallfall att inernet finns att tillgå. Nog om internet tror jag.


Några av ett 50-tal kitesurfare på stranden i Cabarete.

Jag har faktiskt inte mycket mera att skriva. Kanske kan skriva att vi åt på en restaurang för några dagar sedan. Det var fantastisk god mat. Mera har jag inte. Det händer inte mycket. Kanske är det det som är semester.

Cabarete är den lilla staden vi just nu befinner oss i. Det ligger på norra kusten i Dominikanska. Det var hit vi kom för tre dagar sedan med buss från huvudstaden Santo Domingo. Vi bor i en lägenhet med utsikt över vattnet (tyvärr var det ingen direkt strand, så lite har deras boendeannons ljugit, men det finns ju pool så det är okej. Utsikten är fin). Det här är en riktig turiststad så ett plus är ju att man inte behöver kunna prata spanska (som har varit lite jobbigt i Kuba där inte många talade engelska). Hotellen här trängs mellan platsen som finns med strandutsikt. Det är sådär jobbigt plottrigt med alla hotell och så är stranden (som förvisso är väldigt stor) helt full med folk som antingen solar eller surfar på ett eller annat sätt (det här är tydligen en av de bästa ställena i världen att köra kitesurfing, typ surfing med en liten fallskärm). Det var galet mycket  kitesurfare ute igår när vi var på stranden. Det var säkert ett 50-tal som var ute i vågorna, därav många nybörjare så man var nästan rädd att få en fallskärm i huvudet eller ett snöre runt halsen. Så blev det ju inte lyckligtvis.

Vi tar det så lugnt man kan ta det. Vaknar när vi vaknar (dock har ju jag en tendens att vakna med dagsljuset. Idag har jag varit vaken sedan soluppgången vid 6), lagar egen frukost, njuter lite av morgonen (fast Jens blir väl mest uppkörd så han suckar nog mest. Han hade nog kunnat sova till tio-elva varje dag), solar lite i det vackra vädret, äter lite hemlagad mat och så vidare. Det är skönt att inte vara beroende av restauranger hela tiden. Brukar få vänta så länge tills man får mat när man väl är hungrig. Fast igår åt vi på restaurang förvisso. Det var supergott även om priserna på maten är desamma som hemma när man käkar ute. Blev lite van vid Kuba-priserna som var galet billiga, iallafall på drinkar. En Mojito kostade som mest 14 SEK, en öl kostade vanligen 7 kr, måltid runt 30 kronor (men runt 7 kronor om man fick tag på något kubanskt ställe) och boendet kunde man hitta riktigt billigt också (vi bodde för 60 kr per person när vi bodde inhyrda hos en familj och då fick vi en del av huset för oss själva. Galet bra). Men nu är vi ju i Dominikanska som sagt.

Men på tal om Kuba, här är några bilder till därifrån:


Plaza de revolution, Havana. Vi kände att vi hade lite dåligt med bilder på oss två, så vi gjorde ett försök att ta kort på oss tillsammans. Jens tappade bort sina solglasögon så vi skulle ta kort på lika villkor, att vi kisar lika mycket och ser lite mongo ut tillsammans.


Plaza de revolution. Den där stolpskupturen skulle visst vara Kubas högsta byggnad (dock tyckte vi att det såg ut som en del hus var högre, men så var det väl inte antar jag).


Che Guevara på en husvägg, Plaza de revulotion. Revolutionen är än idag skyltat om överallt. Till och med dagstidningarna skriver om det, liksom om Che Guevara och Fidel Castro. Fast det spelade egentligen roll var man kollade, det mesta handlade om revolutionen, till och med ALLA böcker (såg ärligt talat inte en bok utan att det handlade om något om revolutionen eller dess människor som var med i revolutionen. Antar de inte får läsa om så mycket annat. Jag är inte så inne i kommunismen).


Capitol Building, Havana.


Universitet i Havana. Den här trappan är tydligen känd.


Innan solnedgång vid kustkanten i Havana.

Nu ska jag laga frukost så kanske Jens vaknar av äggosen.

Spanska borde man ta och lära sig till nästa resa.

Här är en text jag skulle försöka få upp igår, men som de som varit inne här sedan dess har nog märkt att det inte blev någon text igår. Så här är den från igår sett:

"I Havana började vi. Bodde inhyrda hos ett par, gick omkring i intressanta Havana, klarade av att bli lurade på att köpa cigarrer (troligen skitcigarrarer också. Om det var listiga lurendrejare eller vi som är dumma turister har vi inte kommit fram till ännu). Vi tog bussen några timmar västerut till Viñales (ett fint naturområde där mycket tobak odlas. Sägs vara världens bästa tobak, men vi åkte dit för att naturen är väldigt fin och speciell), hyrde ett rum hos en kubansk familj, åt mat så vi blev mätta i två dagar, hyrde en moped och körde runt i det fina landskapet samt kollade in häftiga grottor som finns där.

Sen åkte vi österut med buss i nio timmar till Playa Ancon, checkade in på ett all-inclusive hotell, åt obegränsat med mat och glass, drack drinkar så mycket vi ville (fast det blev bara några Mojitos), kollade på deras tråkiga underhållning (jag klagar inte, den var faktiskt riktigt dålig bara), solade, badade och bara tog det så lugnt det bara gick.

En liten taxiresa ifrån låg Trinidad (en gammal stad med massa gamla historiska byggnader och gator), kollade in dess byggnader och gick på de gulliga kullerstensgatorna medan 40-50-tals bilar åkte förbi följt av häst och vagn.

Sedan var det buss igen till Varadero (en turiststad kort och gott), checkade in på ett hotell vid stranden, solade en dag, var på hotellrummet när en dag regnade bort, gick runt och kollade på souvenirer, köpte lite små souvenirer (som vi annars aldrig brukar göra), köpte två jävligt stora souvenirer (cirka 1,40 meter höga), försökte skicka hem de där jävligt stora souvenirerna (blev en dyr historia, plus att vi bara fick skicka halva hem. Det är ett par stora gubbar, så vi kunde skicka hem överkropparna, benen har vi kvar, meterhöga, i våra väskor), snorklade i ett jättefint korallrev (skulle ha dykt men jag var så arg på våra stora souvenirer som bara var problem och dyr historia, så jag sket i att dyka), letade Internet som tokar (utan något positivt resultat), packade väskan med våra halva souvenirsgubbar, tre timmars bussresa till Havana ännu en gång, upptäckte att jag glömt mobilen på hotellrummet i Varadero (tre timmar bort), åkte tillbaka till Varadero med taxi (som fick fel på två däck under färden och var tvungen åka till en mekaniker och laga däck under färden så det bara tog längre tid), hämtade min mobil på hotellet (tack för att den var kvar), åkte tillbaka till Havana, checkade in på ett billigt hotell, hittade vårt efterlängtade Internet och här är vi nu.

Det är vår resa genom Kuba, i korthet. Snart åker vi hem till kära Sverige. Ska bli skönt på ett sätt. Man blir lite trött på att fara runt som en vante i en snöstorm. Blir lite för mycket av det goda på samma gång kan man säga. De resterande två veckorna vill vi ta det ganska lugnt, men vi får se hur det blir i Dominikanska Republiken.

I Dominikanska har vi läst att det finns gott om Internet, bra Internet. Kanske kan jag börja ladda upp lite bilder här igen då (nu ska jag inte ge några förhoppningar, men kanske).

Ska gå ifrån det här dyra Internet nu. 60 kronor i timman. B-b-b-illigt."


Det var igår det. Men nu är vi här, framme i Dominikanska Republiken. Det är skönt. Var som att ha åkt tidsmaskin tillbaka i tiden till Kuba, men nu är man tillbaka till nutid. Galet, men det gör Kuba till ett unikt land.

Vi bor nu i lägenhet på stranden. En vecka ska vi bo här, men kanske tar vi beslutet att bor här i två veckor, tills vi åker. Nu ska vårt största problem vara vilken middag vi ska laga och vilken siffra solskyddsfaktorn man ska använda.


En gata i Havana.


Havana


Det här är Viñales (till vänster ett hotell som vi inte bodde på). Här åkte vi moppe runt i landskapet.


Hjälmsnygg!


Från vårt hotell på Playa Ancon.

Det här är det jag har att bjuda på nu. Skriver kanske imorgon eller dagen efter det. Vet inte hur mycket jag kommer ha att erbjuda att skriva. Kan skriva om våra problem med att välja maträtt.

Tjohej

Det ar valdigt daligt med text har numera. Det kommer nog vara sa iallafall under hela Kuba-vistelsen. Har ar Internet inte riktigt som hemma. Fast det mesta ar annorlunda. Lite som att aka tillbaka i tiden. Har anvands oxe och plog istallet for traktor i stor utstrackning, och hast och vagn verkar vara ett relativt vanligt transportmedel. Folk sitter utomhus med TV mitt ute pa trottoarerna och tittar med Vanner och grannar. Ganska roligt att se.

Daligt med Internet som sagt. Jag maste ga nu. Vi har det bra.

Jamaica har nu tagit nästan tagits till sitt slut. Täck vad tiden går fort. Fast nu var vi ju här bara en vecka så kanske inte så konstigt att det gått fort. Jag måste säga att Jamaica har varit en väldigt positiv upplevelse på många plan. Människorna är väldigt trevliga (fast att de flesta ser en som en levande plånbok som går på gatan och vill suga ut så mycket pengar som det går av en). För att sammanfatta vår resa genom halva Jamaica så gör jag såhär:

• Började resan i Montego Bay, där vi också tillbringade första natten (vilket inte var så mycket att ha alls, Montego Bay altså. Fanns lite stränder som man dessutom ska betala över 100 SEK för att komma och bada. Glöm och dröm för lite sand och saltvatten säger jag. Blev ingen strand för oss där).
• Begav oss med lokal transport (alltid lika spännande) mot Negril, som är ett av de mest kända turistmålen. Det var superfina stränder där, tyvärr är det lite tråkigt att de förstört allt med alla hotell som ligger på stranden. Blir så plottrigt och inte samma känsla, men det var fin strand trots allt. I Negril tillbringade vi två nätter.
• Sedan begav oss till Treasure beach. Det var enligt mig det bästa med vår resa. Det ligger i södra Jamaica ute på landet, fast på stranden. Det är som ett litet bortglömt turistställe (eller inte ännu påkommet turistställe). Det finns några söta hotell och gästhus med utsikt över stranden och vattnet. Och det bästa av allt på Treasure beach var att mankunde gå ut under mörker, och känna sig säker (vad man nu menar med säker, för säker går man väl ingenstans). Överallt annars ska man vara väldigt försiktig med att gå ut i mörkret.
• Nu har vi begett oss till Kingston, huvudstaden. Vi har precis besökt Bob Marley museum. Det är beläget i hans hus här i Kingston så det var en intressant tur genom gården och huset, och även genom hans liv.

Det är väldigt annorlunda här måste jag säga. Taxichaufförerna är galna i deras körning (finns nog inget som heter trafiksäkerhet. De kör väldigt mycket för fort, kör om i de märkligaste situationer, smockar in så mycket folk som det går i bilen. Finns det hjärterum så finns det stjärterum heter det väl? Vet dock inte om det var så mycket hjärterum i taxibilarna när vi bokstavligt satt på varandra,  7 vuxna människor och trängdes om platsen i bilen i en vanlig 5-sätes bil. Spännande, får ju vardagen lite roligare med lite äventyr. Satt flera gånger och förlitade oss på bildörren som hela röven var inträngd mot.) Men vi överlevde taxin och minibussarna här i Jamaica.

 

Även en annan ganska rolig grej här är ju marijuanan, som Jamaica är ganska känt för. Det ska vara olagligt (enligt vår guidebok), men antar att var och varannan gör det av befolkningen, helt öppet. Ganska roligt hur de sitter på stranden och tar sig en rök, även på restauranger. Lite annorlunda mot hemma kan man säga. Kunde även se poliser gå runt på stranden, men antar att de tar fast turister mera eller något. Aja, sånt håller vi oss undan för. Roligt att se hur öppet det är bara.

 

Jag skulle kunna skriva så mycket mera, men jag vet inte var jag ska börja med allt. Känns mer som allt blir en enda röra. Det är så mycket intryck och saker som är så annorlunda från hemma. Jag tycker att vi hann med ganska mycket av Jamaica ändå på bara sex dagar. Förvånande nog har vi knappt sett några turister. Vi åker ju under lågsäsong, men ändå. Vi har varit ensamma på hotell, och igår i Treasure beach bodde vi på ett ställe där det inte hade bott någon sedan tre veckor. Vi var ensamma på en lång strand med endast några gående förbi oss under tiden vi låg där. En sådan ensamhet är underbar.

 

Satt i en minibuss idag vid fönstret. En överbefolkad minibuss också. Runt 20 pers i den lilla minibussen. Först var jag glad av att jag satt vid ett fönstrer, men sen när jag märkte att fönstret inte gick att stänga var det inte lika roligt. Det blåste så himla mycket när galningen till chaufför körde fort. Fick sitta med armen i fönstret för att det inte skulle blåsa lika mycket. tack vare det är jag röd som en liten gris på armen. Hade inte väntat mig att bli solbränd i en bil. Så kan det gå när inte haspen är på.

 

Imorgon åker vi till Kuba, lika oplanderande som alltid. Har ingen aning om var vi ska eller något. Vi får se var Lonely Planet (aka Lying Planey) tar oss.

Hej

Ärligt sagt trodde jag inte att Florida hade så många sevärdheter som det faktiskt har. Det är oerhört fina städer längs östra kusten och Everglades nationalpark var väldigt roligt att besöka. Vi har alldeles för kort tid i den här delstaten innan det bär vidare, men så är det bara.

Igår kom vi staden Fort Lauderdale. En stad som är känd som det amerikanska Venedig. Var nästan lite sådan känsla (även om jag inte har varit i Vendig). Var en kanal (som man även kunde åka gondol i om man så ville) med en massa lyxbåtar omgivet av en drös av lyxiga hus och hotell. Så kunde man gå på en gata i närheten och nästan känna de italenska smågatorna med de söta restaurangerna och små glassbarerna. Vi tog en hemgjord glass på en av de små glassaffärerna. Underbart gott!

Idag reste vi ifrån Fort Lauderdale och körde till nationalparken Everglades, som är mest känd för dess alligatorer som lever där i våtmarken. Vi tog en liten tur i en sådan där luftbåt (en båt med en enorm fläkt på sig som man brukar se i såna där naturprogram på expedition vet ni). Det var en bra båttrur och det var nästan lite känsla av Steve Irwin när man åkte där (bara några till turister i samma båt). Tyvärr var väl förväntningarna lite höga över den turen så lite besvikna blev vi tror jag. Mest för att det var en kort tur och att man inte fick se så många alligatorer som man trodde man skulle se (jag såg en ligga och gömma sig i gräset bara). Nåväl, det var roligt. Om mera tid hade funnits hade vi nog gjort mera grejer i Everglades, men nu har vi sett en del av det (är tydligen samma natur överallt med de där våtmarkerna i den nationalparken).

Nu har vi kört vidare mot södra delarna av Florida, Key West, som är flera öar sammansatta via broar. Är väl lite mera tropiska öar och mer badorter. Vi har checkat in i en storstuga nu där alla sex bor med sjöutsikt. Hur mysigt som helst. Imorgon blir det nog bara åka vidare mer söderut för vi har inte kommit så långt söderut man kan ännu.



I luftbåten. Lilla Lukas som är så duktig med att hänga med på att resa hela tiden.


Blir väldigt blandat med bilder här. Har inga lagt in några bilder från idag så tar det här från ridturen i Yosemite NP, Kalifornien. Gabriella och Jens.




Walk of fame, Hollywood. (Ingrid Bergman står det i stjärnan om det inte syns)


Absolut Vodka på Walk of fame.

Nej, dags att sova kanske.

Nu har vi mött upp Erika, Pella och Lukas. Det var ett riktigt trevligt möte så nu har vi fem dagar att spendera tillsammans i Florida innan jag och Jens åker till Jamaica, Gabriella till Sverige och de andra vidare i Florida. Vet inte vad jag ska skriva riktigt. Har inte hänt så mycket egentligen. De sista veckorna har varit pang bom med nya saker hela tiden. Nu har vi "bara" flugit hit från Los Angeles.

Nu blev jag sur. Skrev en del här förut men så slutade internet att fungera, och därmed tog bort all min text. Jag är trött också. Livet är hårt.


Golden gate


Hard Rock cafe, San Fransisco.


En cell i Alcatraz-fängelset.


Ett vakttorn


Pacific highway mellan San Fransisco och Los Angeles.

Nu måste jag sova, och var lite butter för att min text försvann.
Godnatt.